Nu är det snart bara en vecka kvar till loppet och bara några dagar kvar innan jag åker till Tempe i Arizona för att möta upp med de andra svenskarna som ska köra, Tove Wiklund, Ted Ås och Camilla Lindholm.
Vi kommer att bo ihop på ett lägenhetshotell som ligger ett stenkast från tävlingsområdet, det kommer att bli roligt att tillbringa sista veckan i "Camp Sweden".
Det har än så länge känts som om tävlingen är långt fram i tiden men idag publicerade de våra startnummer på hemsidan, www.ironmanarizona.com, och jag fick nummer 45. Det känns rätt stort att jag snart ska debutera som proffs på ironmandistansen, ett mycket stort steg idrottsligt sen jag tog tjänstledigt från Försvarsmaketen för att studera och träna hösten 2005. Jag var 28 då så det är som det sägs, aldrig försent att börja...

De senaste dagarnas träning har gått mycket tungt, detta beror på att jag tränat som aldrig förr i nästan 8 veckor. När jag stod på startlinjen inför SM i Kalmar hade jag snittat 11.5h/v och nu har jag snittat nästan det dubbla. I måndags så började ju jag min toppning men jag har fortsatt träna dubbla pass varje dag, visserligen kortare än innan men ändå... Igår kände jag mig orolig att jag inte skulle hinna återhämta mig men min tränare sa att det var lugnt. Det roliga med det är att idag har jag känt mig mycket bättre och piggare så nu är jag inte orolig längre. Ibland är det svårt att lita på någon annans program när man tränat sig själv i princip hela livet.
Imorgon fortsätter den "lätta" träningen med 90min cykel och 50min löpning... det är kul med vila :-D