Då sitter man med ont i benen igen för jag vet inte vilken gång i ordningen. Det är extremt märkligt att man efter ett liv i rörelse inte kan komma undan stela och ömma kroppsdelar efter ett träningspass, det är som man alltid är på ruta ett. Det är ju tur att jag ska cykla ett regält långpass imorgon så stelheten försvinner...ska köra Vätternrundan med Sara, det är hennes sista lopp på klassikern. Det blir 6:e gången jag cyklar, vet inte riktigt hur det blev så när jag lovade mig själv att inte köra fler efter andra gången.

Nu är det iaf sista gången jag kör...det är säkert.