när man har roligt brukar man säga. Den går också fort när man har mycket att göra och det är därför det känns som att jag hoppat över två dar, måndag och tisdag.

Förutom att ha tränat på riktigt bra har jag varit på två konserter. I måndags såg jag ju Soulfly som jag skrev då och igår såg jag Burst, båda dagarna på Debaser Slussen. Burst är ett svenskt band som spelar progressiv metal, grymma musiker och en fantastisk konsert. Man kan ju tycka vad man vill om metal men faktum är att genern har band där medlemmarna är helt otroligt bra på sina instrument, Burst är ett av dem. En av gitarristerna satt på en stol hela spelningen för att kunna komma åt alla pedaler och effektknappar på ett smidigt sätt och eftersom det var många och de var små så spelade han barfota. Sjunga, spela sjukt svåra riff och knappra med stortån samtidigt...det är världsklass :-)

Träningen då? Jo det har både körts hårt och mycket, dock inte samma dagar. I måndags sprang jag ett av min bästa pass någonsin tror jag, 6x1000m i 3min-fart med 3 min vila. Helt stört jobbigt. Idag simmade jag, cyklade 3:15h och sprang 35 minuter terräng, det kändes som en kafferast jämfört mot intervallerna. Förstår inte folk som säger att det är jobbigt att träna mycket, det är ju bara att träna liksom. Den största utmaningen är att inte dö av tristess när man ska mala på i 20-30h i samma tempo.

Visserligen tränar jag också mycket ibland men så värst roligt vet jag inte om jag tycker att det är. Svinjobbiga intervaller är inte så kul det heller...hmm jag verkar visst inte tycka det är kul att träna. Undra varför jag håller på då? :-)

Jag ska sova på det och återkommer med svaret.

Oj, jag höll på att glömma klyschan. Det har ju varit tomt på den fronten ett tag. Anyway...

If you don´t live for something, you die for nothing!