Att vara en duktigt cyklist handlar inte bara om att kunna cykla fort utan också om att kunna hantera sin cykel på ett säkert sätt. Tyvärr är många triathleter dåliga cyklister när det kommer till den tekniska biten, de sitter inte så bra på cykeln, de är dåliga på att ta kurvor och lite allmänt vingliga. Detta beror ofta på att triathleter tränar ensamma och i många fall på sin tempocykel och "utsätter" sig inte för situationer som kräver lite skicklighet på cykeln. Detta märks tydligt när man är på läger på tex Mallorca och folk ska upp i bergen...upp går bra men nedför går det sämre och när jag sitter bakom är det ofta med hjärtat i halsgropen.

En av anledningarna till att det går vingligt och osäkert utför är att folk ska envisas med att sitta med händerna uppe på bromshandtagen. Detta ger sämre bromskraft samt att man flyttar tyngdpunkten framåt vilket ger sämre styrförmåga. Raka motsatsen till vad man vill när det går brant utför på serpentinvägar och när jag säger till (vilket jag alltid gör) blir svaret att man inte vågar ha händerna i bocken. Vilket är helt ofattbart eftersom det är det säkraste stället att hålla händerna på.

För er som tillhör skaran som inte "vågar" köra säkert har jag ett filmklipp från gårdagens etapp av Tour de France. Klippet visar när en av de mest rutinerade cyklisterna i tävlingen, Jens Voigt, kraschar utför i ca 70km/h! Han kör på ett gupp och tappar kontrollen på cykeln och om ni tittar noga så har han händerna...exakt, uppe på bromshandtagen. Nu är det inte säkert att han skulle klarat sig iaf men alla andra i samma klunga kör ju över guppet utan att krascha.

Så ni som till nu har kört på detta sätt. Tänk om!